Underbart, underbart.

För en timma sedan förändrades allting.
Allt till det bättre.
Jag har fått en ny bostad.
En egen bostad på landet.
Med i hyran finns allt jag önskar mej,
trädgård, och rabatter.
Tänk att få höra fåglarna igen,
tänk att få sitta på farstutrappen
och dricka morgonkaffet.
Det är livet det.
Eget land där jag kan odla grönsaker.
Tänk när de första potatisarna är klara,
speda morötter,
dill o persilja.

Slippa gap o skrik,
ungar som käftar,
vuxna som käftar,
bara lugnt, lugnt.
ÄNTLIGEN.
Det skall nog bli en av de allra bästa flyttar
jag någonsin gjort,
nästan.
Det skall inte dröja länge
innan jag åker dit för att greja,
så allt är klart när flyttlasset kommer.
Det känns så gott att få denna möjligheten,
så det kan jag nog inte i ord beskriva.
Det underbara köket,
med sneluckor,
det finns inte så många kvar av de nuförtiden.
Ja, det är konstigt,
ibland känns livet faktiskt riktigt underbart.
Hej o so long, Kesol.