Hallååå.

Idag har Jessie o Micke varit här och hjälpt mej med lite lådor,
jag packar och de kommer alldeles lagom så jag kan fylla bilen.

Jag har syndat med maten både igår och idag.
Igår blev det pizza, och idag korvkiosken.
Det är helt otroligt, nu har jag kämpat i tre veckor
med mat som skall vara nyttig,
men så kommer det förbaskade suget,
det är som om det satt en liten jävel i huvvet på en och sa:
pizza, pizza, hela dygnet.
Hur lätt är det att motstå till slut?
Nu kan jag börja på ruta ett igen,
och hur kul e de på en skala från ett till tie.

Jag vet för en hel del år sen,
när en av mina bröder bodde ensam,
så levde han på korvkioskmat, han blev så mager till slut,
att han fick koma hem till sin snälla syster,
så han fick i sej lite riktig mat.

Varför händer detta aldrig mej?
Jag kan prata om pizza eller korvkiosken,
så har jag gått upp ett halvt kilo.

Min ena syster drack vispgrädde för att möjligtvis
kanske gå upp några gram ,
men det hände inte.
Hon vägde 49 kilo när hon kom in på BB
och skulle föda sitt yngsta barn.
När hon kom hem vägde hon 41,5kg.

Det är allt underligt det där med vikten.

Men nu driter jag i det,
det kan kvitta,
jag är så gammal ändå nu så det spelar inte så stor roll,
går jag ner, så gör jag det,
annars får jag väl snällt dra på kilona,
en får bra benmuskler iallafall,
alltid någon tröst i bedrövelsen.
Nu skall jag lägga mej(och jäsa)tills imorgon,
för i morgon är en annan dag.
Kram på er där ute, hörs snart igen,
Kesol.