När skall jag vakna?

Ja, den frågan har jag ställt mej många gånger idag.
Jag tror att alla människor är snälla,
att allt de säger är sant,
tror på alla löften.
Men när fan skall jag vakna,
och inse att det är långt ifrån så fint som jag vill ha det till.
Jag upptäcker rötägg så gott som varje dag,
men varför är det så här?

Det som jag tycker är det lägsta av allt
är väl de som invaggar människor i falska förhoppningar,
de som äter på de som är känsliga,
eller rent ut sagt,
spelar på andra människors känslor.

Nu är det ju så att jag har väldigt vaksamma döttrar,
och de meddelar gärna sin mamma om något är
som det inte skall vara,
och det är jag så evigt tacksam för.
Men egentligen så är det väl jag som skall vara vaksam för mina döttrar,
och det kan jag,
men jag måste se ögonen på den det gäller.
Jag har haft kontakt med en amerikan på fb,
han visste precis hur han skulle lägga fram orden.
Jag berättade för töserna,
och spaningsarbetet var i full gång.
Under tiden pratade jag med denna man,
men hela tiden hade jag i bakhuvudet det mina töser sa.
De såg ganska snart att detta inte stod rätt till,
men då skall ju jag sitta där sketredig och prata,
eller chatta, som det heter numera.
Den mannen visste vad han skulle säga i rätt ögonblick,
jag förstod också att inte allt gick till som det skall göra.
Och vad gör jag,
jodå, jag tycker en aning synd om han,
för ingen människa kan vara så elak.
Men det har jag kanske fått in i min hjärna nu,
att det finns både elaka och rötägg i samhället och i världen.
Och toppen på kransekaka,
som vi säger hemma i Norge,
så skickar jag han ett snällt och vänligt mail på fb,
att så som han har gjort,
det gör man inte,
och avslutar det hela med
Take care.
Varför kan inte jag bli förbannad och flyga i taket,
nej, för jag tror säkert att det finns något gott i den här mannen i alla fall.

Jag är ju ganska intresserad av vad som händer i det politiska livet,
och ofta kört med uttrycket,
att de skulle ha en 47a i röven,
men det kommer väl aldrig att hända om jag skall stå för den,
för jag hittar säkert nåt gott i dem också.
Jag stannar nog gär jag är,
kram på er alla goda människor,
Kesol.