Svar på mina natt besök.

Ja, då har jag fått svar på vem det är som väcker mej på natten.
Det är ett norskt väsen,
typ skogsväsen,
och det är bara för att hjälpa mej genom natten,
så det känns riktigt tryggt.
Det sa jag ju förut också,
att jag känner en otrolig tacksamhet över detta,
för jag vill ju gärna tro att jag har lite fler uppgifter här på jorden,
innan jag kastar in handduken.

Så är ju min kvinna med mej,
den blonda,
som fortfarande inte vill tala om vem hon är.
Men det är okej för mej att hon håller mej på sträckbänken,
jag kan hantera det.
Förr eller senare är jag övertygad om att jag får veta.

Men jag hade en snickare med mej också,
och han lovade att min kreativitet skulle komma tillbaka,
och det blev jag väldigt tacksam över,
för jag trodde ett tag att den hade försvunnit för gott.
Han skulle ge klara besked om när det var dax,
så jag väntar med spänning,
på nästa sändning.

Idag skall min äldsta dotter lära sej att baka mina bullar,
så det är aldrig försent.
Hon närmar sej de 40,
så det skall bli spännande att se hur detta blir.
Det kanske inte är det lättaste att lära av mej heller,
för jag använder aldrig recept,
utan det finns bara i min hjärna.

Ja då var det väl bara att sparka igång då,
nu har degen jäst sin tid.
Det skall bli jäkligt gott med en hembakad bulle.
Kram på er därute,
vi höres, Kesol.