Rastlöshet.

Jag känner mej otroligt rastlös.
Det är så mycke som skall göras,
både ute och inne, men allt går så segt.
Det är den förjordade verken som ställer till det.
Hjärnan vill så mycke, men kroppen protesterar.
Så det gäller att hitta ett läge som passar båda två.

Men idag skiner solen,
så jag kan bara hoppas på att det kan fortsätta några dagar,
för då blir verken lindrigare.
En e som en spåkärring i kroppen,
jag kan tala om ett dygn i förväg hur vädret skall bli.

Jag tror jag skall göra klart så långt jag kommer med grönsakslandet.
Jag vill så gärna sätta potatis,
och göra ett försök med dom som Jamie Oliver talade om.
Sen vill jag ju ha lite tomatplantor.
Ja, jag får väl jobba på så gott det går.
Jag skall gör a färdigt lite tavlor jag håller på med också.
Sen har jag min papier mache grej också,
men det är så lite jag kan göra åt gången där,
för det måste ju torka emellan.
Jag skall nog inte ge mej på så stort objekt nästa gång,
men det har ploppat upp nya ideer,
så jag får väl bara hoppas på bra tork.
Ja, det var väl bara till att ge sej ut då,
nu har jag torka p
å ord.
Men jag hör av mej senare,
ha det så gott därute,
och var rädda om er,
Kesol.