Ja, nu längtar jag verkligen efter att titta på The Phantom of the opera.
Jag har inte tittat på den på säkert 2 hela veckor.
Det är inte bara det att han är sååå otroligt vacker
han som spelar huvudrollen,
men filmen går rätt till hjärtat varje gång jag ser den.
Den har blivit lite som en medicin,
och det är ju inte illa,
den är inte dyr,
behöver inte till apoteket för att köpa ny,
stup i kvarten.
Det är konstigt det med film, eller musik.
Vissa saker berör en direkt,
sen är det alltid bra.
Det samma hände för länge, länge sedan,
när jag hörde det klassiska musikstycket Air,
av Johan Sebastian Bach.
Det gick rätt till hjärtat.
En annan rätt gammal film som också har etsat sej fast är:
Frankie o Jonnie.
En film jag aldrig glömmer.
Den har jag på VHS,
har försökt så många gånger att hitta den på DVD,
men har aldrig lyckats med det.
Nu ploppar det upp en film till som jag gillar skarpt,
det är Stolthet o Fördom.
Nej, nu får jag sluta,
jag skall ju titta på film,
men vi hörs säkert snart igen.
Hej o so long gott folk,
Kesol.
söndag 29 november 2009
Filmtaime!!!!
Upplagd av Kirsten kl. 12:28
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar