Nyårsafton morgon.

Ja, egentligen är det för kallt att sitta här och knappa.
Termostaten som skall göra så att mina element startar,
har fått ett spratt.
Jag vaknade halv åtta av att jag frös.
Jag har ett tjockt täcke,
så jag borde inte frysa.
Jag fick då tänt lampan,
och brrr,
det var bara tretton grader i sängkammaren.
Då förstod jag varför jag frös.
Jag fick då pallrat mej upp,
snabbt på med mysisarna och flisjacka.
Värmepumpen jobbade för fullt,
men det var också den ända värmekällan som fungerade.

Som tur e har jag nära till hyresvärden,
så när jag ser att det börjar ryka ur hans skorsten,
skall jag ringa bort till han.
Jag vet inte vad som är fel nu.
Det är klart,
när det är som kallast ute,
så skall alltid detta hända.
Det är ju så typiskt.
Om det behövs nya grejer,
så är det ju inte den enklaste dagen att få tag i reservdelar.

Jaja, egentligen har man en viss vana av detta.
När jag växte upp,
fanns det bara den uppvärmningen,
kaminen alltså.
Det var väl därför som man vaknade så tidigt,
ofta innan klockan ringde,
för att det var kallt.
Det är lite sport i det hela med.
Lite som att återuppleva barndomen,
den delen av den som var bra.
Nej, jag får nog ta en paus i skrivandet,
för det är så kallt på fingrarna,
det gör ont i mina fingerknölar.
Men jag återkommer säkert senare,
varma kramar från Kesol.