Skall man skratta eller gråta????

Idag är en sånn dag då jag lägger märke till allt som sägs på radion.
Bl.a. så hörde jag att Nu- sjukvården nu erkänner att
akutvården inte har fungerat speciellt bra under sommaren.
Va då???
Det har ju folk talat om länge att den inte har gjort,
men det är väl som det brukar vara,
vi hör vad ni säger,
men vi bryr oss inte.

Men nu har de gjort en egen studie över hur det har blitt,
och faktiskt kommit fram till,
just det,
att det fungerat dårligt.
Det kanske är så att de är så fruktansvärt sugna på presskonferanser,
så därför väntar de,
så att de kan få säga detta själva i radion.

Det är samma med det här med reklam på miljövänliga bilar,
bussar, ja allt.
Undrar om den där rymndfärjan som de längtar så att få upp,
om den är miljövänlig.
Jag har lite svårt att tro det.
Och egentligen,
är det nåt som är så jävla nödvändigt att genomföra,
jag menar,
det är ju inget som tar stryk om vi gav fan i det,
när miljön är så hotad som den är.
Men där är det väl frågan om andra saker,
men för Guds skull,
lägg inte en mjölk kartong i fel sortering,
för då åker du på grova böter.

E det inte ganska genomskinligt hur det ligger till?
Det är ju en jädrans stor skillnad på en mjölk kartong,
och en raket.
(nu var jag aningen lustig va?)

Undrar samtidigt på en annan liten detalj när det gäller miljön.
Om vissa stora företag köper in några stycken jetplan
för att komma fortare fram till sina möten i olika länder,
det gäller tydligen mest mellan Sverige och Tyskland,
hur mycket mer släpper planen ut jämfört
med tåg eller vanligt regulgärt flygplan,
för att dessa direktörer skall få träffas för
att disskutera sina fina miljövänliga bilar???

Man kan ta fram hur mycket som helst av sådana saker,
dubbelmoralen skriker ju,
och vad fan spelar då en mjölk kartong för roll?
Är det bara jag som har så knepiga funderingar,
eller har jag kanske fått det hela om bakfoten?
Jag är född enveten,
så då fortsätter jag nog och håller på bakfoten.
Skam den som ger sej,
det är mitt motto i livet,
och det har räddat mej ofantligt många gånger.
Hej o so long, Kesol.