Fick hungrigt och törstigt besök här i kvällingen.
De talade om att lilla fina Binka hade dött,
och det blev som en stor klump i halsen på mej.
Birka var nog en av de allra snällaste goaste hundar
jag någonsin träffat på.
En hund som alltid var med när det var kalas,
hon gick sina trogna runder under borden,
och gjorde rent.
Aldrig ett morrande,
aldrig ett skällande,
hon bara gick,
och ville ha lite gos emellanåt.
Sällan något koppel,
hon gick ingenstans där hon inte skulle vara.
Nu är hon borta,
och det känns mycke sorgligt.
Jag kommer att sakna henne, mycke.
Vila i frid lilla Binka,
du har många av dina hundkompisar hos dej nu.
Kesol.
fredag 16 april 2010
Lite sorgelig avslut på dagen.
Upplagd av Kirsten kl. 11:19
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar